Boende och välfärd 2022

24 augusti, kl. 13-16
Zoom

Välkommen till den andra årliga konferensen om bostadssociala frågor arrangerad av Nätverk för boende och välfärd. Konferensen, som äger rum digitalt på Zoom den 24 augusti kl. 13-16, erbjuder föreläsningar, kommentarer och diskussioner från några av Sveriges mest erfarna forskare och praktiker inom ämnet. 

Syftet med konferensen är att bidra till ökad kunskap och utbyte om bostadsförsörjningens centrala utmaningar och lösningar på dessa. Bostadsfrågorna framstår som kanske viktigare än någonsin för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Hösten 2022 stundar nationella val. Förra sommaren orsakade bostadspolitiken en regeringskris. Men kommer bostadsfrågan att bli en valfråga 2022?

Konferensen hålls på svenska. Den är kostnadsfri och öppen för alla som är intresserade av frågorna.

Program

Eftermiddagen inleds med en keynote-föreläsning och ett efterföljande panelsamtal. Därefter hålls tre parallella sessioner på olika teman, där du som deltagare väljer vilken du vill delta i.

Nedan finns mer information om konferensens olika delar och de medverkande.

Konferensen leds av Martin Grander och Matilda Sandberg, Studier i boende och välfärd, Malmö universitet.

Keynote

Hur blev bostadsregimerna så olika i Finland och Sverige? Några fördjupade funderingar i frågan inför valet 2022 

Hannu Ruonavaara
Professor i sociologi vid Institutionen för socialforskning, Åbo universitet (Turun yliopisto), och gästprofessor i sociologi, särskilt bostads- och socialteori, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Hannu kommer under sitt inledande keynote prata om likheter och skillnader mellan den svenska och finska bostadsförsörjningen. Det är välkänt att Finland och Sverige skiljer sig från varandra, till exempel i hur hyresmarknaden är organiserad. Detta kan ses som något gåtfullt eftersom välfärdsmodellen i båda länder är liknande. Hannu kommer att förklara de olika utvecklingslinjerna utifrån ett evolutionärt synsätt kring selektionsprocesser: idéer, institutioner och politik accepteras därför att de passar i rådande miljöbetingelser medan andra tynar bort därför att de inte gör det. När miljöbetingelser förändras, ökar pressen att byta riktning. Slumpmässiga händelser spelar en stor roll, men det gör också idéers, institutioners och policyns gradvisa variation. I sin presentation kommer Hannu att kartlägga de beslut, miljöbetingelser och variationer som bidragit till att två grannländer har fått olika bostadförsörjningsmodeller – och de miljöbetingelser som pressar dem mot likformhet. Hannu kommer också att reflektera kring den aktuella svenska bostadspolitiska debatten och utvecklingen. Håller Sverige på att följa efter Finland – och vilka möjligheter och risker finns i så fall med det? 

Panelsamtal

Hannu Ruonavaaras keynote följs upp i ett panelsamtal med Hannu samt följande deltagare:

Ida Borg
Forskare vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet

Tim Holappa
Doktorand i offentlig rätt vid Juridiska institutionen på Stockholms universitet

Lena Wetterskog Sjöstedt
Direktor för Skåne stadsmission

Alexander Wilson van Deurs 
Förbundsordförande för jagvillhabostad.nu

Parallella sessioner

Vid denna del av programmet hålls tre parallella sessioner. De inleds med en presentation och sedan bjuds alla deltagare in att ställa frågor och diskutera. Du som deltagare väljer vilket pass du önskar delta i. Mer om sessionerna nedan.

Att bygga billigt är dyrt

Kajsa Crona
Arkitekt SAR, adjungerad professor Boendets arkitektur på Chalmers. Kontorschef på Tengbom Göteborg

Kajsas inledning kommer att handla om perspektiv på socialt hållbar nybyggnation. De senaste åren har vi byggt bostadsrätter och hyresrätter för en kapitalstark medelklass i Sverige. Parallellt har bostadsbristen ökat för människor utan kapital. Bostadsbristen i de stora städerna har påverkat människors möjlighet att flytta dit jobbet finns, och bolag har valt att inte etablera sig på grund av brist på tillgängliga bostäder. För att lösa detta har man börjat prata om att bygga billigt, trots att bygga billigt inte betyder låga bostadspriser. Vi behöver utveckla vår bostadsmarknad genom att se över praxis och regelverk för finansiering. Då kan vi möta bostadsbehovet med fler typer av boende. När regelverket och konstruktionerna förnyas måste vi ha ett helhetsgrepp på bostadsmarknaden och samtidigt också förstå hur förändringarna påverkar det makroekonomiska läget. Hybridlösningar måste kunna värderas och utvecklas. Vi behöver även se över hur vi möter olika familjers behov i de bostäder vi bygger och ta i beaktning vilka klimatutmaningar människan kommer ställas inför. På så sätt kan vi få hållbara och ekonomiskt tillgängliga bostäder.

Diskussionsledare:
Karina Villacura, doktorand i urbana studier, Malmö universitet

Smålägenheter och Co-living: hur mycket ska bostadsstandarden sänkas?

Karin Grundström
Professor i arkitektur vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet

Karins inledning berör frågan om bostadsstandard. Under 2010-talet sänktes minimistandarden på lägenheter i Sverige. En ny typ av så kallade smålägenheter infördes och en ny typ av gemenskapsboende, co-living lanserades. Dessa nya, mindre boendeformer ger upphov till nya frågor: Hur liten ska en lägenhet kunna vara för att uppnå god standard och för att räknas som permanentbostad? Vem delar vad i gemenskapsboende; pool och lounge eller delat badrum? 

Diskussionsledare:
Kim Roelofs, doktorand i urbana studier, Malmö universitet

Varaktig hemlöshet?

Marcus Knutagård
Docent i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet

Marcus inledning tar sin utgångspunkt i hemlöshetsforskningen i Sverige och lyfter särskilt fram framväxten av Bostad Först, en modell som utgår från att ge människor som befinner sig i en hemlöshetssituation en lägenhet först för att därefter ge det stöd och den hjälp som individen önskar. Det finns dock en spårbundenhet i hemlöshetsarbetet som bidrar till vad som kan kallas för en varaktig hemlöshet, där individer tenderar att fastna i olika boendelösningar och har svårt att ta sig vidare i den så kallade bostadstrappan. Vidare diskuteras hemlösheten i Sverige i förhållande till våra nordiska grannländer samt tar upp de förändringar som kan ses vad gäller de grupper som drabbas av en ökande bostadsojämlikhet. I detta sammanhang lyfts kategorierna strukturell och social hemlöshet fram och de konsekvenser denna indelning får för framförallt barnfamiljer.

Diskussionsledare:
Tove Samzelius, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet

Om de medverkande

Ida Borg är forskare vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen handlar om hur välfärdsstater och bostadsmarknader är organiserade samt vilken effekt denna organisering har för utveckling av fattigdom och utsatthet. Ida är just nu aktiv i fyra olika forskningsprojekt som bland annat studerar bostadsbidragets funktion för undermåliga bostäder, polarisering och social sammanhållning mellan olika grannskap i Sverige, samt två projekt som studerar utsatthetens geografi och bostadsmarknadens roll i detta. Inom dessa projekt har Ida, tillsammans med kollegor, till exempel undersökt hur individer, under deras mest mobila år, rör sig mellan olika upplåtelseformer i Sverige. Hon har också analyserat skillnader i bostadsbidragets generositet i Europa samt kartlagt utsatthetens geografi i Sverige.

Kajsa Crona är prisbelönt arkitekt med fokus på bostäder och stadsbyggnad. På Tengbom leder hon Göteborgskontoret och är del i koncernledningen. Kajsa arbetar med alla olika typer av bostäder i alla skeden med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus. Hennes engagemang för hållbarhet har lett henne till att utforska smart teknik och hur den kan stödja hållbart beteende, hur glasade strukturer kan påverka social hållbarhet och hur vårt ekonomiska regelverk hindrar långsiktig hållbarhet. Parallellt med det praktiska arbetet är Kajsa professor i Boendets arkitektur på Chalmers tekniska högskola och engagerad i Centrum för boendets arkitektur.

Karin Grundström är professor i arkitektur vid Institutionen för urbana studier på Malmö universitet. Karins forskning utgår från den byggda miljöns vardagliga användning, det praktiserade och levda rummet samt människors formande av den byggda miljön. Särskilda forskningsområden inbegriper bostäder, genus, grindning, närmiljö och segregation. Pågående forskning rör frågor om hur stadsrummet approprieras och grindas, hur allmänningar och stråk kan bidra till rumslig rättvisa samt hur människor delar bostad.

Tim Holappa är doktorand i offentlig rätt vid Juridiska institutionen på Stockholms universitet. Tims avhandlingsprojekt handlar om rätten till bostad i det sociala skyddsnätet med ett särskilt fokus på barnfamiljer. I projektet behandlas primärt den rättsliga regleringen av statens respektive kommunernas ansvar att förverkliga rätten till bostad för de som inte själva kan ordna bostad på bostadsmarknaden. Därtill studeras hur det rättsliga förverkligandet kommer till uttryck på kommunal nivå genom studier av kommuners tillämpning av relevant lagstiftning. Projektet syftar till att bidra med kunskap om den rättsliga regleringen som rätten till bostad är tänkt att förverkligas genom i Sverige.

Marcus Knutagård är docent i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan på Lunds universitet. Hans forskningsintressen omfattar bostadspolitik, hemlöshet och platsens betydelse för hur socialt arbete organiseras – dess moraliska geografi. Marcus forskningsintressen handlar också om urban social innovation från ett välfärdsperspektiv. Han arbetar förnärvarande i flera forskningsprojekt som berör hemlöshet. Ett av projekten, Skånska hem: Mottagande, etablering eller exkludering – hemlöshetspolitik och strategier för flyktingars bosättning, fokuserar på hur kommuner hanterar bosättningen av nyanlända i förhållande till traditionella grupper som befinner sig i en hemlöshetssituation. Det senaste projektet, RECO: Resilienta gemenskaper genom hållbar välfärdstransformation, finansieras med medel från Fortes program Tillämpad välfärdsforskning. 

Hannu Ruonavaara är professor i sociologi vid Institutionen för socialforskning, Åbo universitet (Turun yliopisto), och gästprofessor i sociologi, särskilt bostads- och socialteori, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Efter att ha arbetat i nästan alla möjliga lärarpositioner i sociologin vid Åbo universitet utnämndes Hannu till professor 2010. Hannu har flera forskningsintressen (sociologins klassiker, samhällsteori, sociala mekanismer, osv.) men den huvudsakliga delen av Hannus forskning har handlat om boende, äganderätt och bostadspolitik. En väsentlig del av hans forskning i detta ämnesområde har varit historisk och/eller komparativt. Hannus aktuella forskningsintressen inbegriper bland annat kommuners policy mot bostadssegregation, grannskapsrelationer bland den äldre befolkningen och bostadspolitikens förändring. Särskilt intresserad är Hannu av bostadsforskningens begreppsliga, teoretiska och metodologiska aspekter. Förutom att vara gästprofessor vid IBF i Uppsala universitet är Hannu den nuvarande huvudredaktören för tidskriften Housing, Theory and Society.    

Lena Wetterskog Sjöstedt är direktor för Skåne stadsmission. Hon har dessförinnan under många år arbetat som chef i offentlig förvaltning och under några intensiva år som konsult i privat sektor. Under åren har en och samma fråga förföljt henne: Varför är det på detta viset i Sverige? Som direktor för Skåne Stadsmission arbetar hon vidare med denna fråga. Skåne Stadsmission är en idéburen organisation med fokus på att hjälpa människor som lever i utanförskap. Det handlar om akuta basbehov som till exempel mat och kläder samt stöd till långsiktig förändring och ökad egenmakt. Antalet människor som kämpar med fattigdom och för att få ett tryggt boende ökar, därför kräver Stadsmissionen en nationell hemlöshetsstrategi.

Alexander Wilson van Deurs är förbundsordförande för jagvillhabostad.nu, en partipolitiskt obunden och ideell ungdomsorganisation som jobbar med opinionsbildning, konsumentupplysning och innovation inom bostadspolitik. De verkar för att bostadssituationen för unga ska bli bättre på både kort och lång sikt, och arbetar via förbundsnivå och i de lokala avdelningarna runt om i landet. Deras fokusfråga är att verka för en social bostadspolitik där människan går före vinstintresset och staten ansvarar för att det byggs tillräckligt med bostäder.

Kontakt

För praktiska frågor kring anmälan, vänligen kontakta Konferensservice på Malmö universitet.

För övriga frågor om konferensen, vänligen kontakta Matilda Sandberg.