12 december 2023

Spår av en marknad: Syriska flyktingars erfarenheter av marknaden för olovlig bostadsuthyrning

Mikaela Herbert, doktor i urbana studier, Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet

Abstract
Kapital, kontakter och kötid är ett kort och koncist svar på frågan vad som krävs för att få tillgång till bostad i Sverige. I olika kombinationer kan dessa resurser fungera som dörröppnare. Den som däremot har begränsat med, tillgång till fel sort eller helt saknar någon eller några av dessa resurser möter i stället väsentliga trösklar i sitt sökande efter bostad. I den här presentationen ligger fokus på syriska flyktingar, åren efter den så kallade flyktingkrisen 2015, och deras erfarenheter av att söka bostad ”på andra sätt” och av att hyra svart. De praktiker som de beskriver att de har använt sig av för att få tillgång till olika bostäder blir till ett slags spår av den informella marknad för olovlig bostadsuthyrning som de huvudsakligen är del av. På seminariet diskuteras vad deras erfarenheter gör för hur vi kan förstå vad en bostadsmarknad kan vara men också hur de bidrar till kunskapen om bostadsprekära förhållanden i Sverige av idag.

Presentationen bygger på Mikaelas doktorsavhandling Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige. Berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet, med vilken hon disputerade i september 2023.

Kommentator: Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid REMESO, Linköpings universitet

Hur 1000 temporära boenden för nyanlända i Göteborg blev 57: En dekolonial omläsning

Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers

Abstract
2016 infördes Bosättningslagen i Sverige. Den underströk samtliga kommuners ansvar för att bosätta nyanlända. Lagen infördes delvis som en konsekvens av att många flyktingar sökte sig till Sverige hösten 2015. I samband med vad som kom att omnämnas ’flyktingkrisen’ fattade Göteborgs stad ett politiskt beslut om att bosätta nyanlända i 1000 temporära bostäder. Bostäderna skulle vara spridda över stadens alla delar och var på så sätt tänkta att bidra till ökad integration. Inte minst var avsikten att bygga i delar av staden som inte tidigare tagit emot många nyanlända. I samband med stadens informationsmöten om projektet uppstod dock kraftiga protester från såväl högerextremister som boenden i närområden. Texterna som ligger till grund för presentationen baseras på en studie av de filmade informationsmötena, kommentarer inskickade till kommunen och artiklar publicerade i Göteborgs-Posten. Av de 1000 planerade bostäderna kom endast 57 att uppföras. Diskussionen vid seminariet bidrar till en dekolonial omläsning av materialet. 

Kommentator: Adrián Groglopo, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet