Tid: 9.30-12
Plats: Digitalt – Zoom
På svenska
Seminarieledare: Martin Grander, Malmö universitet
Eva Andersson, Ida Borg & Bo Malmberg, Stockholms universitet
Rumslig integration och åtskillnad: Utsatta grupper i 2000-talets Sverige – Presentation av ett forskningsprojekt
Abstract
Inom välfärdspolitiken har integration varit en ledstjärna liksom idén om jämlika uppväxtvillkor och välfärd. På senare tid har utvecklingen av inkomster i Sverige dock visat allt större klyftor. En viktig del av integrationen har alltid varit den rumsliga integrationen, både för att skapa jämlika livsvillkor och för att främja den sociala sammanhållning som behövs för socialt hållbara samhällen. Integrationen som en grundtanke inom välfärdspolitiken har under senare år ställts inför olika utmaningar: Nya befolkningsgrupper, en liberalisering av bostadspolitiken och framväxten av utsatta bostadsområden. Parallellt med dessa förändringar har intresset för att förstå hur rumslig segregation och jämlikhet påverkar människors utsatthet ökat.
Projektets syfte är att utifrån ett livstrajektorie-perspektiv studera hur utsatta grupper påverkas av rumslig segregation. I projektet kommer vi att kartlägga utsatthetens rumsliga dimensioner med hjälp av delvis nya metoder. För att i registerdata identifiera livsbanor som är förknippade med utsatthet kommer vi att använda latent klassanalys. Detta innebär att vi hittar klasser med livslopp som liknar varandra och som kan ge en bättre bild av rumslig segregation än tidigare. Den rumsliga sorteringen av utsatta individer kommer sedan att analyseras med hjälp av individualiserade grannskap, en metod där en kan undersöka skräddarsydda grannskap för varje individ, som kan varieras i skala efter vad en analyserar och som kan vara sammansatta av flera variabler.
Morten Frisch & Martina Sjöland Kozlovic, Malmö universitet
Etableringshinder, diskriminering och missgynnande: En litteraturöversikt över samband mellan etablering på hyresbostadsmarknaden och arbetsmarknaden
Abstract
Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.